2023-02-06
Dagens NyheterI en tid då många medieföretag har det svårt ekonomiskt gör DN ett av sina bästa resultat under 2000-talet. – Vi ser hur satsningar på journalistik hänger tätt samman med god lönsamhet, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.
2022 blev ett år som präglades av kriget i Ukraina och den påföljande makroekonomiska turbulensen. Att inflationen tog fart kände Dagens Nyheter av genom att priset på bland annat papper steg med över 50 procent. Men trots kraftigt stigande kostnader för att producera papperstidningen gjorde DN sitt näst bästa resultat under 2000-talet. Vinsten under 2022 blev 240 miljoner kronor (år 2021: 269).
– Vi lyckas parera inflation och marknadsoro genom att öka det totala antalet prenumerationer. Det är ett kvitto på att god journalistik är grunden för att tidningsföretaget ska må bra, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.
DN:s resultatutveckling hänger nära samman med ett stigande intresse för tidningens journalistik, vilket avspeglar sig i ett växande antal återkommande besökare av DN.se, berättar redaktionschef Anna Åberg. Under 2022 ökade intäkterna från de helt digitala prenumerationerna med 20 procent, och är nu i nivå med kostnaden för hela redaktionen. Samtidigt som annonseringen såväl digitalt som i papper var stabil.
– Det är ett fantastiskt resultat. Vinsten är sannolikt den högsta för en enskild dagstidning i norra Europa. DN:s resultat var förra året något lägre än rekordåret 2021, men det hade vi räknat med. Vi har under 2022 gjort planerade investeringar i vår journalistik genom att öppna nya redaktioner i både Umeå och Luleå och vi har haft en kontinuerlig närvaro i krigets Ukraina, säger vd Anders Eriksson.
Drygt 260 000 av Dagens Nyheters 382 000 prenumeranter är nu helt digitala.
Är papperstidningen inte längre viktig för DN?
– Vi tycker mycket om vår papperstidning och vi vet att många prenumeranter delar uppskattningen. Vad utvecklingen visar är att vi samtidigt lyckats utveckla en digital journalistisk produkt som en stor grupp svenskar är beredda att betala för. Vi har kommit långt i digitaliseringen av företaget, säger Peter Wolodarski.
DN valde under 2022 att precis som tidigare inte söka vare sig något presstöd för driften eller redaktionsstöd. Det hade totalt kunna ge tidningen närmare 50 miljoner kronor.
– Vår ekonomi är stark och vi har därför inga planer på att söka de där stöden. Journalistikens roll är att lysa upp samhället. Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem, säger Peter Wolodarski.
240 miljoner kronor (269)
1400 miljoner kronor (1381)
382 000 (366 000), varav 261 000 (232 000) helt digitala och 121 000 (134 000) prenumeranter på papperstidningen med tillgång till både papperstidning och DN:s digitala kanaler.